I vilken situation blir du som mest uppretad.?

Varför tror du att småsaker, jo det är småsaker i det stora hela, stör dig så otroligt mycket att du lägger mer energi på att bli rasande över småsaker än du blir av djurplågeri, orättvisor och Mona Sahlin. För visst är det så att få saker kan framkalla så mycket ilska i förhållande till företeelsen som en ostädad tvättstuga, grannar som inte sköter sig enligt ditt sätt att se det, eller alla dessa idioter (enligt dig) som vistas i trafiken.

Vad gör du då åt din ilska som får dig att nästan koka över, bli röd som en tomat i ansiktet och som får en blick som kan skära genom stål eller helst döda den idioten som inte bländade av till halvljus när han eller hon mötte dig med bilen.? Jo troligtvis svär du en lång ramsa och visar fingret, och då är det inte tummen upp jag syftar på. Du beklagar dig för ditt resesällskap och framhäver din egen förträfflighet som bilförare. I tvättstugan sätter du troligen upp en anonym lapp med en bestämd, ibland kanske rent hotfull text som beskriver regelverket i den gemensamma tvättstugan, eller kanske en detaljerad konsekvensbeskrivning av vad som kan hända personen i fråga om företeelsen återupprepas. Har du en granne som stör ringer du troligen störningsjouren anonymt eller din hyresvärd och beskriver din hemska granne.

Hur gör du.?

Tack för mig...hey

Jag är så grymt imponerad av alla dessa elitidrottare som vägrar lägga av, trots att de har en för sin idrottsgren ovanligt hög ålder. Hur ofta hör man inte att "han borde lägga av han är ju snart 40" oavsett hur duktiga de är. Att lägga av bara för att man är "gammal" tycker jag inte är nåt man ska göra. Däremot är ju ofta kroppen sliten och motivationen sviktar när man tillhört världseliten i 20 år.

Det finns några fenomen inom idrotten som jag är extra imponerad av. En av dessa är Chris Chellios, hockeyspelare. Han spelade 27 år i NHL.! Värdens bästa och tuffaste hockeyliga 1983-2010. Han var 48 år när han lade av. Som 44 åring 2006 var han uttagen i till USA:s OS lag i Turin. Han var med och vann Stanley Cup som 46 åring 2008. Han spelade 1876 NHL-matcher och gjorde 907 målgivande passningar.

En annan idrottare som imponerar på mig är Marlene Ottey. Hon var med i OS 1980, 20 år gammal och vann brons på 200m. I OS i Sidney 2000 som 40 åring kom hon 4:a på 100m. Hon tävlar sedan 2002 för Slovenien, detta pga att hon kände att Jamaica tyckte hon var för gammal för att tävla för dem. 2006 deltog hon som 46 åring i EM och sprang 100m. Hon satsar nu för fullt för att ta en plats i Sloveniens staffet OS-lag till London 2012. Då fyller hon 52 år. Det ni..

Eller vad sägs om Igor Larionov som lade av 44 år gammal eller Lars Frölander som simmar i världseliten som 36 åring, och satsar mot OS 2012. Peter Shilton slutade 48 år gammal. Dominim Hasek har kontrakt med Spartak Moskva till 2011, då fyller han 46 år.

Det finns många "gamla" idrottare som borde nämnas och som alla har gjort stora prestationer.

Tack för mig...hey

Nu såg jag det igen, "präst utnytjade barn sexuellt.!" Ursäkta men vad fan är det frågan om.? Ser man statistiskt på pedofilbrott är präster och religösa ledare i överlägsen ledning i statistiken. Här kan man snacka om % istället för promille av prästerna som är peddo. Även män (ja, det är flest män) inom barnomsorgen ligger högt i statistiken, sen kan man inte se nån skillnad på yrkesval kontra pedofilbrott.

Hur kan kyrkan blunda för detta? Hade vi inom mitt yrke haft dessa problem med medarbetare som smutskastade en yrkeskår hade man tagit i med hårdhandskarna, vad gör kyrkan, jo ingenting, jag har till och med hört att de till viss del försvarar beteendet. Fy fan.

Att utnyttja någon i beroendeställning är det värsta man kan göra, att sedan göra det i guds namn är än vidrigare då präster ofta har ett högt förtroende och är den person man vänder sig till när man har det svårt. Dock inte jag kan jag lova.

Min spontana tanke är "blir man peddo för att man är präst eller blir man präst för att man är peddo.?

Med förhoppning om ett peddofritt samhälle 2011...hey

Så var årets stora konsumtionsperiod i full gång. I december uppnås den i särklass högsta siffran för handeln i sverige, och det är väl bra för handel och producenter som ofta inte skulle klara verksamheterna utan denna extra rusch i slutet av året.

Men kan det inte finnas ett osunt beteende i att, som jag ser det, bara överkonsumera.? Att bara köpa, köpa, köpa tills man faller ihop på julaftonskvällen av shoppingutmattning. Att helt tappa begreppet över pengars värde, dess makt och användningsområde för bästa resultat. Finns det ingen gräns för vad som är sunt och rimligt.? Men det är klart, man måste ju överträffa förra årets köphysteri, för utan en stegring så bleknar årets inköp av julklappar och det får ju inte ske.

Men blir vi verkligen lyckligare av detta beteendet eller är det bara ett krav som måste uppfyllas för att inte verka annorlunda eller i värsta fall fattig. När blev det en skyldighet att köpa mängder med julklappar till redan bortskämda, söndercurlade barn. Det skulle vara intressant att veta om någon hoppade över julklapparna i år med motiveringen "du har inte varit tillräckligt snäll och hjälpsam i år" tror inte det existerar. Jag har hört folk säga, och läst på bloggar att "jag vet inte vad jag ska köpa till mina barn, ge mig tips" i det läget kan jag känna att presenter är överflödiga, en present ska väl komma från hjärtat och ha en mening och inte vara ett krav. Dessa ungar verkar ju dessutom redan ha allt.

Jag såg på tv idag att vissa kommuner ger extra bidrag till fattiga familjer för att de ska kunna köpa julklappar.!!! Som sagt, NÄR blev det en rättighet att få julklappar.? Visst, jag kan förstå att man vill ge sina prinsar och prinsessor fina saker men hur nyttigt är det att få 10-15 fina presentrer.? Vad lär vi barnen.? Har själv sett en 9-åring gråta för att han fick för lite julklappar när han satt i ett berg på säkert 25 paket.

Tack för mig....hey

Trenden med dokuåpor håller i sig. Ända sedan real world Visby och första Robinson sändes för ca 15 år sedan har den ena såpan efter den andra avlöst varandra, den ena smaklösare än den andra, men en del riktigt bra. Man kanske inte ska kalla det för en trend längre utan en helt ordinär genre inom tv produktion nu mera.

I kategorin bra dokusåpor får väl ändå Robinson räknas, även om de första säsongernas regler var något enklare och konceptet att starkast vinner fortfarande funkade. Idag känns det som ett lotteri. Kriterierna för en bra såpa anser jag vara att den har en klar linje, att man ska prestera något och att det är "normala" människor som deltar. Det finns många program som har en bra idé men där de verkat samla ett gäng särlingar och udda kufar så det hela slutar i en gigantisk freakshow. Jag är medveten om att vissa personer framställs extremt vinklat av produktionbolagen. Men jag kan inte låta bli att tycka att "Ensam mamma söker" och "bonde söker fru" har lyckats samla ett gäng riktiga miffon. Det gäller inte bara huvudpersonerna utan även de "tävlande" eller vad man ska säga. Med handen på hjärtat, inte fan har du sett en enda normal människa i dessa program.?

Sedan kan man ju alltid diskutera det moraliska ansvaret från tv att framställa en bonde som levt hela livet på vischan som än mer oförmögen och väck. Det har setts många gånger att teamet sätter personerna i skruvade situationer just för att framställa dem som korkade. Men ett visst underhållningsvärde har det onekligen.

Skulle din högsta önskan vara att gå på date med en av dessa. Utseendet är en sak men de verkar ju supertrista och helt väck.

En annan kategori dokusåpor är alla dessa yrkessåpor som SOS och Kustbevakningen där man får följa en yrkeskår i arbete. Dessa är givetvis intressanta för de intresserade. Sist och mest meningslösa dokusåporna är dessa wanna be såpor som Kungarna i Tylösand, Östermalmsfruar, Baren, Bigbrother och svt:s senaste flopp Ung & bortskämd. Totalt meningslösa och med ett enda syfte...att reta upp folk.

Såg att de hade planerat en dokusåpa om Wahlgren/Bagges lyxhusbygge på Lidingö men det blev försenat. Allvarligt, vem hade velat se det.?

Tack för mig....hey.!

Sitter och tittar på tv om hur sossarna ska lösa sin nedgång vad det gäller sympatier. Det är skrämmande hur sönderpolitiserade dessa människor är. Att de tror att de själva har gjort något fel och att sammarbetet med MP och V var anledningen till 2 fjaskoval. Visst kan mycket ligga i deras eget fel men långt ifrån allt. Att välja Mona till partiledare bara för att man fått för sig att man måste ha en kvinnlig ordföranden var givetvis helt fel, speciellt med tanke på att hon var långt ifrån partiets förstaval. Att man sedan har ändrat sin politik till något som ska tilltala ALLA funkar ju inte heller.

Nej, sossarna skulle hålla kvar sin politiska linje, om inte så för trovärdighetens skull. Att Sossarna har byggt upp välfärden och gjort mycket bra genom årtionden på 1900 talet råder ingen tvekan om. Men nu, i dagens sammhälle som är så föränderligt och med nya förutsättningar tror jag sossarna har spelat ut sin roll, man får inga röster för gammal trogen tjänst. Idag handlar det mer om att förvalta det arv som tidigare regeringar skapat. Där har inte Mona & kompani en chans att matcha med sitt gamla synsätt de frächare tankar som finns i andra partier.

Något annat som känns förlegat och dålig taktik är den låga nivå av mobbningen av SD. Att systematiskt framställa partiet som något ont i riksdag och media är ovärdigt. Saker som drabbar alla partier som avhopp i kommuner etc. Nämns aldrig om andra partier. Jag hörde till och med i SVT debatt att nån trodde det var SD:s fel ang. Malmöskjutningarna. Trots att detta började långt innan rikstadsvalet.

Man kan ju inte å ena sidan förespråka olikheter, mångfald, invandring och sexuell olikhet och i nästa andetag uppmana till att förtala och hindra vissa politiska partier. Är mångfald så viktig för dessa individer så bejaka olikheten då och acceptera att folk har olika lösningar på hur vi ska förvalta arvet. Tyvärr tror allt för många på vad rädda politiker vräker ur sig i ett desperat försök att smutskasta det parti som jag tror, oavsett min politiska tillhörighet, kommer att bli det största partiet om 3 val. Tror de går om sossarna redan nästa val. I valet 2022 kommer M, MP och SD vara ensamma i toppen. Resten kommer ligga runt 4% spärren.

Läste för övrigt följande på facebook:

"Vi borde avskaffa demokrati eftersom folk utnyttjar den till att rösta på SD".

Slutsats dragen av kvinna på facebook när hon upptäckte att demokratin tog, för henne, en icke önskvärd vändning. Helt plötsligt när det inte blev som hon ville var inte demokratin så bra längre.

Tack för mig....Hey.!

Sitter och funderar på hur man tänker när man profilerar sig som ett gayvänligt hotell.? Jag vet att det finns, och jag har sett det förr men lite märkligt är det. Har precis bokat hotell inför helgen och såg att det var rökfritt, djurfritt och GAYVÄNLIGT.!! Vad fan menar man då.? är det några speciella kriterier man ska uppfylla för att bögar ska kunna bo på hotellet, finns det speciella bögrum, likt de allergirum som finns. Kort och gott, vad är skillnaden på en bög och en hetro som ska sova.?

Varför skylta med att man är gayvänlig över huvud taget, även om man nu är så gaypositiv.? Jag har aldrig blivit ifrågasatt när jag bokat hotell om jag är bög eller hetro. Jag har heller aldrig sett att man kan kryssa i den sådan ruta när man bokar online. Jag fattar inte vitsen med att informera om det, för inte har man tidigare sett gayfria hotell. "Bo hos oss, garanterat bögfritt". Jag menar, vad spelar det för roll vilken sexuell läggning, avart, sjukdom man har. Bara man betalar och sköter sig. Att det finns handikappvänliga rum och allergirum, och att man skyltar med det kan jag förstå. Där finns ju speciella krav för den boende..men gay.??? Jag antar att det snart kommer brunettvänliga hotell, skäggvänliga hotell och kvinno/mansvänliga hotell etc.

Tack för nu...buuu.!

Tänkte åter sätta din verklighet i gungning genom att avslöja några myter, eller rättare sagt, jag ska klargöra några av dina missuppfattningar.

Man hör ofta att det grova våldet ökar i Sverige, men faktum är att det minskar. Idag mördas ca:100 personer i Sverige varje år. Det är samma antal som mördades på 1970-talet. I Stockholm mördas 2-3 personer/år per 100.000 invånare idag. På 1400-talet mördades ca:80 personer/100.000 invånare i Stockholm. En annan myt är också att risket för att råka ut för mord är större i storstäderna. Faktum är att om man vill bli misshandlad eller mördad ska man bo på landsorten. Bara våldtäktsrisken ökar om man flyttar till storstaden.

En annan sak jag länge undrat över är varför det alltid pratats så mycket om Niagarafallet.? Myter om att Niagarafallet skulle vara ett högt vattenfall, ja till och med en av världens högsta. Faktum är ju att det bara är världens 22 högsta vattenfall och bara 50m högt. Jämfört med Angelfall som är 980m. Det finns 11 vattenfall som är högre än 300m. Så varför har Niagara blivit så omtalat.?

Tack för mig...hey