Alla inlägg under oktober 2010

Av Johan - 27 oktober 2010 22:15

Kommentarer som den här värmer verkligen. Tack Chanel.!

 

"Jag gillar din blogg skarpt! Den bästa jag läst på länge. Den här kommer jag nog att följa. Du skriver väldigt bra och tar upp intressanta saker. :)"

                                                  

                                                  

 av Chanel

Av Johan - 26 oktober 2010 22:21

  
Detta inlägget är en av de mest lästa och jag kör det igen, så här 8-9 månader senare. En form av "favorit i repris"
Varför ska man byta jobb frågar sig en del. Jag har ju inte blivit uppsagd eller vantrivts, lönen kunde varit bättre iof men den är ok...jag klarar mig ju och jag kan mitt jobb. En del kanske känner en otrygghet i att byta jobb och vara sist anställd och därmed rädd för bli uppsagd.
Men tänk efter. Varför inte vända på frågan.? VARFÖR jobbar jag kvar på mitt arbete.? Utvecklas jag, lär jag mig något, är min arbetsinsatts rätt avlönad egentligen? Jag har utgångspunkten att jag har 24 timmar per dygn att tillgå. Hur vill jag fördela den för att maximera min njutning i livet. Jag säljer ju min dyrbara tid till en arbetsgivare. Dvs. jag säljer i vanliga fall minst 8 timmar per dygn av mitt liv...8 timmar.! Vad är det värt att inte styra sin egen tid i 8 timmar per dygn. Jag kanske inte ens har kul på arbetet, i värsta fall vantrivas.
Jaja, jag vet vad du tänker, man har ju hyran att betala, och alla räkningar, jag har ju husvagnen och lånen...och grabbens moppe..och, och, och. Jag vet det där. Men om man nu ändå "måste" jobba varje dag så ska man väl göra det på en arbetsplats som kan ge en näring, så man växer och utvecklas. Först då tror jag man kan känna äkta stolthet på utfört arbete. Och må bra. Ska jag sälja 8 timmar av mitt liv varje dag ska det vara ekonomiskt fördelaktigt och jag ska må bra.
Jag tror att man bör byta arbetsgivare var 5:e år ungefär. Då utvecklar man inte bara sig själv utan också företagen i Sverige genom sitt nytänkande. Jag har hört så många gånger av kollegor som mumlar "- men jag har 15 års erfarenhet av detta" och tror sig vara oersättliga. Jag kan säga att dessa personer har inte utveklats ett dugg efter sitt första anställningsår och därmed hävdar jag att dessa individer bara har 1 års erfarenhet upprepat 15 gånger vilket är en stor skillnad. Jag ska bara till sist säga att snälla, våga byta jobb, utveckla Sverige och dig själv. Och till sist, va inte rädd för arbetslöshet, se det som arbetsfrihet i stället och hitta en ny inriktning i livet.
Lev och njut..tack för mig...hej.

Av Johan - 19 oktober 2010 10:06

  

Är det synd om hemlösa i Sverige.? De flesta skulle nog svara ja på den frågan rent spontant, utan någon djupare analys. Och visst, alla med en gnutta empati och medmännsklighet tycker väl att det är hemskt med hemlösa, sånt ska väl inte ett välfärdssamhälle som Sverige behöva ha. Detta är främst ett storstadsproblem, det finns ca 3000 hemlösa i Sverige. Att de flesta är tunga missbrukare är också en myt, visst de finns men de flesta är det inte.


Men varför är man hemlös då? Det finns givetvis lika många orsaker som hemlösa men man kan rent generellt dela upp dem i olika kategorier. De som kommer i kläm i psykvården, mao de som satt på Beckomberga, Långbro eller något annat mentalsjukhus innan de stängde. Dessa kan man inte klandra. De klarar helt enkelt inte ett vanligt liv med jobb eller att ens sköta ett hem, de är sjuka. Där tycker jag samhället har ett ansvar att se till att mentalsjukhusen återupprättas.


Men för de flesta övriga finns ALLTID ett val. Något provocerande åsikt kan tyckas men jag har följt debatten en lång tid och jag tycker nog man kan se ett mönster i att individen själv är den största orsaken till sitt hemlösa husvagns eller tältliv. Man hamnar inte i den situationen om man inte bränt alla broar och nekat hjälp många gånger om. Jag vägrar hålla med dessa individer som säger att det är lätt att hamna snett och bli hemlös. De säger sig ha förlorat företaget, frun och allt i en handvändning och därför har de bott i en husvagn i en förortsskog i 10 år. Man bor inte så i 10 år om man tar emot hjälpen från socialen etc.. Ändå klagar på att de inte får hjälp. Men INGEN i Sverige vägras hjälp. Men det duger inte åt dem. Jag fattar inte hur man kan sitta framför TV-kameran och klaga på de härbärgen och soppkök som finns och som drivs av frivilliga och med hjälp av bidrag från medmänniskor, nej skäms på er. En annan person tyckte det var förnedrande att ta emot socialbidrag och vägrade alltså ekonomisk hjälp. En 3:e person jag sett vägrade lägenhet för den låg på "fel" ställe. Jag vet inte vad du tycker men i vissa situationer får man svälja den stolthet vissa anser sig ha, frågan är vilken värdighet man besitter när man bor i ett tält i skogen. Är det bättre än att ta hjälp från socialen.???

Tack för mig...hey

Av Johan - 11 oktober 2010 11:30

  

Med anledning av de fritagningar av minkar senaste tiden måste jag först säga att jag inte stöder olagliga handlingar men förstår välviljan hos djurrättsaktivister. Ni som följt bloggen har nog förstått att jag ogillar den dubbelmoral och det synsätt vi har på djur. Minkfarmar är ett av de värsta av organiserat djurförakt och plågeri man kan syssla med. Många säger att släppa ut minkar från farmarna är inte djurvänligt då de flesta av djuren dör av olika anledningar i vilt tillstånd, och det är sant. Men vitsen med fritagningarna är ju inte alltid att ge just den enskillda individen frihet utan att få farmen att gå i konkurs och på sikt rädda djur i framtiden.


Jag satt och tittade på debatt i förra veckan. Och jag kan inte påstå att pälshandlaren och minkfarmsägaren i programmet framstod som intelligenta. Den djurvännen som talade mest var ung, verbal, på gränsen till politiskt skolad och var mycket påläst. För ovanlighetens skull skulle jag påstå. För visst kan dessa individer framstå som onyanserade och argumentsfattiga för det mesta, även om jag förstår att de handlar efter en övertygelse om att de gör en god gärning.

Pälshandlaren framstod som riktigt korkad och när näringen i hans sak tog slut kom som så många gånger förr i olika debbatter de personliga påhoppen. Jag utbrast i ett spontant jätteskratt när han sa att "det vet man ju att ni tillhör en sekt och är veganer hela bunten" med det menade han att om man inte äter kött blir man dum i huvudet. Sedan ifrågasatte han varför en av paneldeltagarna inte hade nåt hår på huvudet, med undertonen att han va vegan Dvs. nåt skadligt. Jag tror personligen inte herr pälshandlare vet vad en vegan är för något.

     

Jag vet inte vad ni läsare tycker om minkfarmar men är det någon som bryter mot lagen så är det dem. Det står klart och tydligt i djurhållningslagen att man ska främja djurens normala beteende och att djurens behov skall sättas i centrum. Ändå tillåts de fortsätta sin behandling av minkar bara för att det finns en korrumperad, slö och feg tillsynsmyndighet. Jag kan inte förstå hur man kan göra sån skillnad på djur och djur. Tänk om jag hade haft en katt i bur hela dess liv, då hade grannen anmält mig direkt. Det finns lagar om att man inte får lämna sin hund eller katt ensam för länge och bryter man mot det tar de hunden omedelbart. Att människor blir frustrerade och illamående är enligt mig helt förståligt. Den farmade minken och räven har det fördjävligt i jämförelse med andra djur i fångenskap. För vem har hört talas om att aktivister har släppt ut kor, hästar eller akvariefiskar.?

Tack för nu...hey



Skapa flashcards