Nationaldag, stundande kungabröllop och evig debatt om monarkins vara eller inte vara. Det är aktualliteter som det snackas friskt om just nu. För att skriva lite om min syn på det här med nationaldagen, så firas den med pompa och ståt i organiserad form för en del och för andra firas den i tysthet med en stunds eftertanke. Men det finns tom de som inte ens reagerar på att det är Sveriges nationaldag, tyvärr.

För mig är nationaldagen en historisk dag. Jag är historiskt intresserad och en av mina favoritkungar är tveklöst Gustav Vasa, eller som han själv kallade sig, kung Gustav I (Eriksson). Det tog nämligen många år innan man började kallas vid ättens namn, Vasa. Gustav Vasa utsågs till kung 6/6 år 1523. Det är bla. därför firar vi nationaldagen, och sedan dess har Sverige haft egen kung och styre, alltså inte varit ockuperat eller motvilligt haft utländsk kung eller regent.

Det är idag 487 år sedan. Där av nationaldagens betydelse. Att få leva i frihet och inte varit inblandad i krig och stridit på 200 år är stort. Något inte många länder kan skryta med.

För att återgå till Gustav Vasa så var det kungen som besegrade dansken med Kristian II (tyrann) i spetsen, härmed kallad tyrannen.! Det var nämligen en elak figur denne danske härförare. Han kunde tex lämna fri lejd och sedan anfalla i bakhåll, något som ansågs fruktansvärt ohederligt även på 1500-talets råa vardag. Han la stora delar av södra Sverige under sina fötter, samtidigt jagade han Gustav Vasa som flydde och sökte stöd hos dalmasarna för att skapa en arme mot Tyrannen. I jakten att locka fram Vasa gjorde Tyrannen något som gått till historien som de blodigaste dagarna i Stockholm. Tyrannen kröntes till svensk kung 4 november, och mellan 7-9 november högg han huvudet av 82 människor, därav Gustav Vasas far, morbröder och släkt, hans systrar, mor och mormor kastdes i fängelse.

När detta besked nådde dalmasarna skidade de efter Gustav Vasa som var på väg till Norge, och de han ifatt honom i Sälen, där berättade de om Stockholms blodbad och återvände sedan till Mora. Sedan började en strid, som vi tar en annan gång men det dröjde ända till 1523 innan Tyrannen var besegrad och Gustav Eriksson blev kung Gustav I. Han regerade Sverige fram till sin död 1560. Så till alla er som inte firar nationaldagen av olika anledningar, hedra åtminstone denna man, en av de största befriarna av nationen, Gustav Vasa. Därför tycker jag vi ska uppärksamma nationaldagen.

Lev och njut...och bli klok.!